rotmors

Senaste inläggen

Rotmors blogg

  • Utflyktsdag

    God morgon! ☕

    Igår var vi på utflykt till släkt-huset i Dalarna.

    Vädret hade man kunnat önska sig mer utav, regn i mängder. Men å andra sidan är ju regn perfekt väder för en biltur så det får man kalla tur i oturen.

    Dags för paus på vägen och jag fick sällskap av mammas Edith i förarsätet. Mysigt!

    Väl framme startade många projekt på samma gång. I huset har tiden stått still ungefär sedan det köptes vilket medför ett mer analogt leverne och det är ju hjärtligt välkommet idag när skärmarna har ett så hårt grepp om oss!

    Jag har fortfarande svårt att greppa att mina barn aldrig kommer att få uppleva fast hemtelefon, gula sidorna och linjär tv i dess glansdagar. Och tänk, kamerorna med film som man fick framkalla. Men vem vet, allt det kanske kommer tillbaka snart igen? Man brukar ju komma på det efter ett tag,att mycket var bättre förr.

    Värmde pannkakor på spisen då huset saknar mikro. Fick sällskap av min trogne vakthund.

    Så var det dags för hemfärd och vi stannade till vid kyrkogården i Ludvika. Min gammelmormor, gammelmorfar och mormor ligger begravda där. Otroligt vacker kyrkogård måste jag säga.

    En fullspäckad dag och inte helt lätt att hålla på rutiner när man är ute på resande fot såhär. Det blev jobbigt för treåringen till slut. En treåring har så mycket stora känslor i sin kropp som man inte vet var man ska göra av, så det blir några utbrott på en dag. Och de kan jag nästan skriva ett helt eget inlägg om. Men man får ju försöka att som vuxen stå stadigt kvar när känslorna stormar. Lättare sagt än gjort när en liten människa för 4:e gången på tio minuter får fnatt på skon vars kardborreband sitter liiite för långt åt vänster. Men vi gör vårt yttersta både hon och jag, det vet jag. För inget barn gör något av ondo.

    Idag ska vi ut och resa igen, men den här gången ska vi åka hem. Det har varit härliga dagar hos mormor men nu längtar jag hem. Jag älskar mitt hem jag! Även om det är skönt med miljöombyte och trevligt, att umgås med min lilla mamma.

    Just nu dricker jag kaffe och lyssnar på fåglarnas sång. Laddar upp inför att börja packa ihop. Vad har ni för er idag?

    Mossa mossa grankott 🌲🐻

  • Mamma kan…

    …bygga cykel!

    Nu är den helt klar och redo för premiären ute.

    Mossa mossa grankott 🌲🐻

  • Leker ni med era barn?

    Vilken dag vi hade igår!

    Mossa mossa grankott 🌲🐻

  • Ja må hon leva!

    Jag har själv svårt att tro det, men faktum är att vi numera har en treåring här hemma.

    Vår mellan, som känns som minstingen. En liten ängslig själ emellanåt. Men också världens mysigaste, världens snällaste storasyster och allt därtill.

    Vår lilla ”solsticka” som alltid har håret på skaft efter en god natts sömn.

    Hon som pratar innan hon öppnar ögonen på morgonen.

    Kan inte förstå var tiden tagit vägen? Hon föddes ju igår?!

    Vi firar i alla fall med pompa och ståt idag. I skrivande stund hänger vi på Leos lekland som är favoritplatsen på jorden, näst efter mormors hus då förstås. Mormor har vi tagit med oss så mamma kan få leka av sig också, men vi får turas om för mormor är inte sen på bollen hon heller.

    Det har ätits sen lunch och om en stund ska vi fika litegrann.

    Mossa mossa grankott 🌲🐻

  • Hej, och välkommen till Rotmors

    Jag har alltid gillat bloggar. Inte de perfekta, utan de där man känner att någon faktiskt sitter på andra sidan skärmen. Någon som skriver om livet som det är, med disk på köksbänken, en kall kopp kaffe och ett barn som ropar “mamma” för fyrtioelfte gången.Så det här får bli en sån blogg.Jag är trebarnsmamma, fru till en dumperchaufför och jobbar inom vården. Jag är genuint fascinerad av människor – både på jobbet och hemma. Framför allt mina egna människor. Hur vi fungerar, varför vi reagerar som vi gör, vad som formar oss och hur vi kan förstå varandra lite bättre.Jag önskar ibland att jag var en sån där person som alltid dricker örtte, bakar surdegsbröd, aldrig köper färdig barnmat och bär sina barn i sjal från födseln tills de börjar skolan. En sån som har ordning på livet, färgkoordinerade kalendrar och veckomenyer klara på söndagar.Men sanningen?Jag är nog mer en typ B-människa.Min kropp drivs till stor del av koffein, nikotin och alldeles för mycket socker. Barnen har utan tvekan ätit fler kalla köttbullar från Mamma Scan med ketchup än ekologiska grönsakspuréer. Och sjalen… den har de växt ur alla tre.Livet är ganska rörigt. Jag har nästan alltid en tydlig målbild av hur jag vill att saker ska bli. Hur jag vill vara som mamma. Hur vardagen ska kännas. Hur hemmet ska fungera. Sedan kommer verkligheten.Någon glömmer gympapåsen. Någon spiller mjölk. Tvätten växer snabbare än den tvättas. Jag äter en chokladbit till lunch och inser först på kvällen att jag fortfarande har samma tofs i håret som när jag vaknade.Och vet du? Det är faktiskt okej.Samtidigt befinner jag mig någonstans mitt i ett försök att hitta tillbaka till mig själv. Vem är jag, bortom jobbet, hemmet och föräldraskapet? Vad tycker jag egentligen om? Har jag några hobbys? Vad lyssnar jag på för musik när ingen annan väljer spellistan? Jag vet inte riktigt än. Men jag försöker ta reda på det.Det som däremot alltid finns där är barnen. De är min största drivkraft. Jag tänker väldigt mycket på mitt föräldraskap. Jag analyserar mig själv nästan lika mycket som jag analyserar dem. Jag funderar över beteenden, känslor, anknytning, konflikter och allt det där som händer mellan människor varje dag.Jag vill förstå. Inte bara vad som händer, utan varför.Jag har sällan nöjt mig med enkla svar. Jag vill skala bort lager efter lager och komma åt kärnan. Vad ligger egentligen bakom ett utbrott? Vad försöker ett barn säga när orden inte räcker? Och vad väcker det i mig?Det är nog där Rotmors börjar. I rötterna.I försöket att förstå både mig själv och de människor jag älskar mest. Här kommer det finnas tankar om föräldraskap, vardagskaos, psykologi, livet i vården, självdistans och säkert en hel del kaffe(fläckar) också.Jag har inga svar på allt, men jag har många frågor, och jag tror att det är en ganska bra början.

    Mossa mossa grankott 🌲🐻