Veckomatsedel v.36 – 2026

Jajemän, här har vi den! Skulle ju ha kommit igår men då var det en madame här hemma som hade 40 graders feber så fokus låg på lite annat.

Det här är i alla fall vad vi ska äta denna veckan. Lite variation men också ganska mycket som jag vet att barnen oftast äter. Finns det något värre än när man stått i köket flera timmar och lagat mat, så sätter sig barnen och då vill de inte ens smaka 😵‍💫

Här är också en inköpslista! Jag kommer handla enbart på ica maxi idag, men man får ju handla var man vill. Priserna utgår från ica maxi dock.

Listan är också utifrån att vi har en del basgrejer hemma, till exempel allt som behövs för panering utom själva fisken.

Det är jag och Elle som ska åka iväg, blir lite egentid samtidigt. Så får sjuklingarna vara hemma.

Kvittot kommer senare, får vi se hur nära budget vi kom! 😋

Jag hatar att laga mat – men min familj måste äta ändå

Jag hatar att laga mat.

Det har jag egentligen alltid gjort. Men sedan jag fick barn har matlagningen gått från “något jag helst slipper” till en mindre logistisk operation som helst ska genomföras medan någon drar mig i byxbenet, någon annan biter mig i axeln och den tredje försöker hoppa fallskärm från köksbordet.

Och ändå ska maten helst vara god. Barnen ska gärna äta den. Det skadar inte om den är någorlunda varierad. Den får inte kräva sjutton ingredienser, tre timmar förberedelser och en halv dag av mitt liv.

Och framför allt: den får gärna vara billig.

Så jag tänkte att vi testar något.

Varje vecka kommer jag att planera familjens mat med lite hjälp från chatGPT utifrån en budget på 2 500 kronor. Målet är inte att lyckas spendera exakt 2 500 kronor – tvärtom. Ju längre under budget vi kan komma, desto bättre.

Jag kommer att dela med mig av:

🍝 Veckans matsedel – vad vi faktiskt tänker äta under veckan.
🛒 Inköpslistan – så att du kan sno hela upplägget om du vill.
💰 Kostnadskalkylen – vad jag tror att maten kommer att kosta.
🧾 Kvittot – vad det faktiskt kostade när vi handlade.
⭐ Familjens betyg – vad vi tyckte om maten och vad som faktiskt var värt att laga igen.

Det här är alltså inte en serie med perfekta recept.

Det kommer inte vara “gör din egen fond från grunden” eller “låt degen jäsa i 48 timmar”.

Det kommer vara mat för vanliga familjer.

Mat som går att laga när man är trött. Mat som barn faktiskt kan tänkas äta. Mat där ingredienserna gärna får återkomma i flera rätter så att man slipper köpa hem 23 olika saker som sedan ligger längst bak i kylskåpet tills de utvecklat ett eget ekosystem.

Och framför allt vill jag visa att god familjemat inte behöver vara dyr eller komplicerad.

När jag själv var nybliven förälder hade jag önskat att det fanns fler sådana här inlägg.

Inte nödvändigtvis recept. Inte perfekta matbilder. Inte veckomenyer där varje middag kräver en separat shoppingrunda.

Utan någon som bara sa:

“Här. Det här åt vi den här veckan. Det kostade så här mycket. Barnen åt det här. Det här var gott. Det här tänker vi aldrig laga igen.”

Så det är precis det jag tänker göra.

En vecka i taget. En handling i taget. Ett kvitto i taget.

Och förhoppningsvis blir vi lite bättre på att få familjematen att fungera på vägen.

För om jag, som genuint hatar att laga mat, kan hitta ett sätt att göra det här lite enklare, billigare och mindre kaosartat – då kanske någon annan kan göra det också. ❤️

Så här kommer serien att fungera

Söndag eftermiddag: nästa veckas matsedel + inköpslista + beräknad kostnad.

Måndag: kvittot – vad kostade maten egentligen?

Under veckan: små uppdateringar på Instagram när vi testar rätterna.

Nästa söndag: familjens betyg, favoriter och eventuella katastrofer – och sedan börjar vi om.

Budgeten är 2 500 kronor. Målet är att hålla oss under.

Välkommen till mitt försök att mata en familj på ett sätt som är gott, enkelt och rimligt – utan att behöva bli en person som älskar att laga mat.

Alla inlägg sparas i kategorin: Matpusslet. Enkelt att hitta, enkelt att följa.

Häng med, det blir kul!

Mossa mossa grankott 🌲🐻

Leksakerna kom tillbaka

Det ringde på dörren. Direkt fick jag ett stresspåslag. Jag väntar inte besök, vad är det som händer? Är det någon som är här för att klaga på att barnen låter för mycket?

Jag smyger och tittar i kikhålet på dörren. Där står någon jag känner igen. En annan mamma.

Bredvid mamman står en liten tjej som jag känner igen ännu mer. Hon har gått på samma avdelning som Elle innan de gick tillbaka till åldersindelningen. En liten tjej som är jättekär i Gunwald och som mycket hellre klappar honom än leker när vi träffas i lekparken. Och i handen har hon leksaker som jag känner mycket väl.

När vi var i lekparken igår glömde Elle dem kvar. Hon hade fullt upp med sina kompisar. Och så hux flux var det dags att gå hem.

Men den lilla tjejen kände igen leksakerna, visste vem de tillhörde och såg till att de kom hem igen.

Det tycker jag är otroligt fint av en så liten människa.

Jag såg till att tacka ordentligt och man såg hur hon lyste upp hela hon.

Hederspris skulle hon ha tycker jag!

En liten solskenshistoria från vår vardag ☀️

Mossa mossa grankott 🌲🐻

Pärlarmband för små barn – därför använder vi piprensare istället för tråd

Hejsan pastejsan! 👻

Idag tänkte jag att vi skulle prata om pyssel. För igår hade vi en riktig pyssel-förmiddag här hemma. Barnen har varsin pyssel-låda från Rusta som de älskar, och jag tycker det är så mysigt att pyssla tillsammans med dem. Man får ju vara kreativ själv också!

Mammans pärlplattor

Men något som är svårt med pyssel är att de är så olika barnen. Då menar jag inte olika som i att den ena vill rita och den andra klippa och klistra. Nej, här vill de gärna göra lika. Eller lillasyster vill i alla fall göra lika som storasyster. Ska stora rita vill lilla rita, ska stora göra pärlplattor vill lilla göra pärlplattor.

Det är inte svårt i sig, bi har ju för det mesta dubbla uppsättningar av det mesta och annars får man turas om helt enkelt. Men de gör saker på olika nivå. Finmotoriken är lite mer utvecklad hos en 4,5 åring än hos en treåring. Det är där det blir lite knepigt ibland.

För jag vet inte hur många gånger lillasyster försökt göra armband och halsband, precis som storasyster, men hon får liksom inte till det. Tråden böjer sig och pärlorna vill inte glida på. Pilligt, fippligt och svårt. Vilket lämnar 3-åringen med en känsla av ”det här klarar jag inte av, det här är för svårt”. Och är det något jag vill ge dem så är det möjligheten att lyckas, inte tvärt om!

Nu har vi knäckt koden. Nämligen – piprensare!

Piprensare är lättare att styra, lättare att forma, och med tillräckligt stora pärlor så går det fort att göra fina armband och halsband. Eller kanske rättare sagt pärlor med lagom stora hål. De här pärlorna var helt perfekta för de gled på smidigt utan att hålen var för stora så att de bara fortsatte och trillade av piprensaren.

Annas ansiktsuttryck när hon äntligen bemästrade denna typ av uppgift gjorde mig så otroligt varm inombords!

För att liksom ”stänga” armbandet så har jag bara tvinnat ändarna om varandra. Vill man göra längre grejer, som halsband, kan man ju tvinna ihop flera piprensare med varandra bara tänker jag.

Har ni inte testat så gör det, så otroligt lyckat!

Mer pyssel åt folket!

Mossa mossa grankott 🌲🐻

Dagens secondhand

Hej på er!

Idag har jag och Sune varit på en liten secondhand runda. 
Jag gillar att handla secondhand, men det är lite som fiske. Har man tur så nappar det överallt, men oftast går man hem tomhänt. För mig är det så i alla fall.

Men idag hade jag verkligen tur som en tokig! Fyndade mycket till alla barnen.

Jag brukar försöka fördela det ganska rättvist, så alla får lika mycket, men det kan vara svårt. Ibland hittar man mer i en storlek än andra osv. Plus att barnen har olika behov. Men idag får jag ändå säga att jag lyckades någorlunda även där.

Först ut, Sune.

Den blommiga tröjan köpte jag egentligen till Anna men när jag kom hem såg jag att den var i storlek 80…Anna har numera 110-116. Måste hängt fel. Men det blev bra ändå eftersom Sune har 80-86 typ. Även felköpen blev lyckade idag!

Svart body med nästan dumprar på, sån som pappa kör. Den var ett måste.

Gröna, ribbade byxor med grodor. För söta!

Och det största kapet av alla, ett till synes nytt fleece-set från geggamoja. Nytt kostar det 499kr (nedsatt till 374kr just i detta nu), jag fick det för 148kr. Det kallar jag för ett kap!

Anna näst på tur!

Regnjacka med monster på, så cool. 
långärmad tunn t-shirt med röda pandor på, också urgullig!

Och en röd collegetröja med spindelmannen på. Det är en av hennes favoriter så gissa om hon blev glad!

På väg hem var jag in på ica MAXI och hittade då kjolen på 70% rabatt. Blipp direkt!

Elle fick även hon en ny regnjacka, med katten jansson på. Hon är väldigt glad i bamse och rosa så det passade henne perfekt.

Ny fleecetröja till henne också, hittade tyvärr inga byxor som kan användas till men det får bli en annan gång då.

Och så två sweatshirts utan luva, en lila och en vinröd med popcorn på. Som ni ser på bilden längst ner till höger så finns det nu lite utrymme för att växa igen. 
Även hon fick en kjol från ica MAXI. Hade de inte fått varsin hade det varit ett pris på mitt huvud nu…

Jaa och hela kalaset landade på…

…strax över 700kr. Jag är oerhört nöjd!

Kommer bli mer klädshopping framöver, jag rensade hårt i deras garderober igår. Men nu är vi en liten bit på vägen.

Mossa mossa grankott 🌲🐻

Klädsortering och skola

Typ såhär har de hållit på hela dagen, barnen. När de leker med varandra så finns det inget som kan stoppa dem. De är helt otroliga! Så synd bara att de oftare bråkar…men för det första har jag förstått att det hör till, syskonkärlek ni vet. (jag är själv ensambarn så jag fattar inte riktigt) Men det är också ett tecken på att de är trygga. Barn som växer upp i otrygghet tenderar att hålla ihop på ett annat sätt för att de behöver varandra för tryggheten och stabiliteten. Sen är det väl också så att personlighet spelar roll också.

Rocka sockorna 🧦

Jag har varit jättetråkig idag, ur barnperspektiv. Har lagt nästan hela dagen på att sortera och tvätta barnkläder. Det är dags för samtliga barn att gå upp en storlek. Så det har blivit en del pusslande med det kan jag säga. Men det blir bra i alla fall. Måste köpa såna förvaringslådor i plast också, just nu står 2 miljoner kassar med kläder sorterade efter storlek i barnens rum. Köper jag plastbackar med lock så kan jag ställa ner dem i källaren istället. Skönt!

Och så har jag suttit en del med skolan också. Det är mycket förberedelser inför nästa lektion i alla kurser. Kapitel som ska läsas och anteckningar som ska skrivas. De har minskat ner rejält på inlämningsuppgifter sedan AI blev så populärt. Förståeligt. Nu blir det diskussioner på lektionerna istället. Plus ”examinationer”. Och det är ju utvecklande på ett annat sätt, så det blir ju bra också. 
Vi fick ett quiz i uppgift häromdagen som jag fick återkoppling på idag. Alla rätt. Kul! Får fira imorgon med lite extra gott. 

”Shakira, shakira” 🎶

Nu ska jag försöka sova lite så blir det nya tag imorgon igen. Förhoppningsvis fint väder så man kan vara ute. Hoppas! 🤞

Skoldag

Idag var det lektion på skolan. Jag åkte med barnen till förskolan och lämnade grabbarna hemma.

Väl på skolan så var det ganska lugnt, mest introduktion och lite lära-känna.

Märktes att det här är en lärare som gillar grupparbeten. Det gör inte jag. Men som jag skulle sagt till barnen: ”vilken tur att vi tycker olika”.

Jag gillar inte grupparbeten på grund av att jag inte har så bra erfarenheter. Under hela högstadiet och gymnasiet så har jag ofta blivit den som får göra jobbet i ett grupparbete och sen ska alla ta åt sig äran. Så det har bara med tidigare erfarenheter att göra. Får försöka lära nytt.

Sitter här i skolan och laddar upp för att åka och hämta barnen, sen blir det nästa lektion senare. Vi ska mysa och äta pizza ikväll. Det behöver vi, kommer bli så härligt. Efter idag tar vi tidig helg.

Mossa mossa grankott 🌲🐻

Vita vans

Det finns väl få saker som är så snygga som riktigt vita skor?

Mina vita vans är mina favoriter (vilket syns också, de är bra slitna 🤭)

I början av sommaren hade jag dem på mig när vi åkte med Fredrik till akuten. Hastigt och lustigt, alla barnen och hunden skulle med, ja ni vet hur det blir.

Väl framme blev det en lång väntan i väntrummet. Lilleman i bärsele och en väska under armen, samtidigt som man ska underhålla två äldre barn. Jag vet att jag reagerade på att golvet kändes ovanligt halt. Konstigt tänkte jag, på akuten borde de väl veta bättre än att ha hala golv som folk kan glida omkring som bambi på hal is på? Det slog mig inte att jag kanske skulle titta ner på golvet.

Först när jag ska ställa ner väskan som jag krampaktigt hållit så förstår jag. För då kommer Fredrik farande, trots att han har ont.

”STOPP! Inte DÄR. Ställ den på en stol istället. Kolla.”

Han pekar på golvet.

I 20-30 minuter har jag alltså stått i någon slags gult slem och stampat…

Bacillskräcken är total och jag vet knappt hur jag ska våga andas.

När vi väl kommer fram till sköterskan som tar emot i den där lilla receptionen och hon gjort bedömningen av Fredrik så påpekar jag denna uppenbara halkrisk. Sen fortsätter vår resa genom sjukhusets korridorer för Fredrik skulle vidare på undersökning.

MEN.

På väg ut till bilen när allt sedan var klart så slängde jag axelremmen till väskan i en soptunna. Den hade jag ju dragit fram och tillbaka i denna oklara substans på golvet. Jag körde bilen hem med tårna. Och väl hemma i trapphuset slet jag av mig byxor, strumpor och skor som sedan fick ligga ute i trapphuset och skämmas ett par timmar innan jag kunde förmå att plocka upp dem i en ica-kasse på samma sätt som man plockar upp hundbajs.

Sen har de fått ligga i den ute på balkongen och skämmas ett tag till. Men idag tvättade jag dem!

90 grader, två vändor bara för säkerhets skull. Därefter rengöring av maskinen.

Hugaligen.

Min bacillskräck skojar man inte bort. Och det har verkligen eskalerat på sistone.

Jag har i alla fall varit i kontakt med vårdcentralen idag och väntar nu på att få komma till psykologen. Det är dags nu. Inte bara för bacillskräcken. Det finns ju en anledning till att vi lever skyddat och resväskan som innehåller traumat som orsakat skyddet har jag inte rört sedan vi lämnade för 4 år sedan. Det börjar få konsekvenser.

Så nu ska jag börja gå i terapi. Så tar vi en dag i taget.

I mina vita Vans.

Mossa mossa grankott 🌲🐻

Ja, då är vi igång!

Jajamän, nu har vi sparkar igång även denna vecka och skolstarten är avklarad. Väldigt mjukstart idag, imorgon kommer det igång med lektioner osv. Så kul!

Äntligen är man på gång igen, näst sista terminen. Det kommer bli en tuff termin, jag har aldrig läst 4 ämnen samtidigt förut. Å andra sidan så läste jag förra terminen 3 kurser, jobbade 80%, tog hand om barn och hund själv eftersom Fredrik låg borta på jobb…ah det kommer nog bli ganska lagom ändå.

Idag har jag bara varit ner till skolan och hämtat en lånedator. Så bra av kommunen att de köpt in sådana som man kan få låna under hela studietiden, en dator är minsann inte billig. Men det möjliggör för fler att kunna läsa på komvux och det är ju bra.

Därefter har jag skrivit in alla viktiga datum som jag kunnat hitta i min kalender. Skönt att få en överblick på allt också. Jag kör på pappersalmanacka, gillar känslan av den. 
Föredrar ni analog eller digital planering? 🤍

Har också uppdaterat schemat hos förskolan. Kommer bli två längre dagar för tjejerna i veckan och en mellanlång. 
Och tänk som ett brev på posten får jag dåligt samvete. 8-16:30 är länge när man är så liten. Även om det bara är 2 dagar i veckan så känns det elakt. Fast de älskar ju förskolan och blir jättearga båda två nu när vi hämtar 11 varje dag. De vill vara där länge. Så det kommer bli bra.

Jag får också dåligt samvete för pedagogernas skull. Det behöver jag ju verkligen inte ha, men det känns fel att lönna de stora på förskolan när lilleman är hemma. Det gör det nu också. Men det är ju för barnens skull, för som sagt de älskar att vara på förskolan och vara med sina kompisar. Så varför har jag dåligt samvete för det egentligen? Det är så dumt.

Nåja, ska försöka få lite sömn nu så man orkar morgondagen. Barnen har två långa dagar men det har ju faktiskt jag också, lektion från 8:30-16 med 1 h lunch. Man har ju blivit lite smått försoffad under ledigheten. Nåja, det ska väl gå det med.

Mossa mossa grankott 🌲🐻