Förkylningar

Hejsan pastejsan! 👻

Jaa idag blev inte riktigt som jag tänkt. Började med att båda barnen åkte till förskolan. Jag trodde att Anna skulle vara hemma idag, hon hade feber i helgen. Men hon skulle prompt med till föris. Okejdå, vi testar väl då tänkte jag. Elle har varit pigg som en lärka hela helgen så hon skulle ju gå såklart. Hon sa när vi gick till bilen att ”jag är förkyld mamma”. Men det tänkte jag handlade om nervositet bara, ibland kan man ju bli sådär pirrig så det blir jobbigt.

Nästan hela dagen gick, jag satt på mina lektioner i teams. Mycket bra diskussioner idag, jag är positivt överraskad!

Men så nästan när dagen var slut så ringde telefonen. Förskolan.

Magen knöt sig direkt. Jag svarade och läraren förklarade att Elle var jättevarm och inte ville leka. Magen knöt sig lite till.

Hon sa ju imorse. Varför kunde jag inte ha lyssnat?

Jag kastade mig ut i bilen och körde på två hjul till förskolan. Aldrig har väl all trafik varit så mycket i vägen som då. Och så kommer jag fram, äntligen.

Där ligger hon, i skuggan på en liten bänk. Läraren jag pratade med sitter bredvid och stryker med mjuk hand över Elles hår.

Tackar från botten av mitt hjärta att förskolan kryllar av underbara vuxna som verkligen ser barnen och finns där för var och en av dem. Det är ingen lätt uppgift de har men de gör det fantastiskt bra.

Väl hemma kollapsade hon på hallgolvet och somnade. 38,1 visade termometern. Hon fick i sig lite glass för det gör susen när man har feber. Sen bäddade pappa ner henne mitt i vår gigantiska säng (210*210) som den lilla prinsessan hon är och hon sov en stund till.

Tog tempen igen och nu låg den på 40,3…

Men alvedon ville hon inte ha. Jag sa att hon fick välja, nu eller när vi går och lägger oss. Hon valde det senare.

Vi gick vår lilla kvällspromenad, hunden behöver ju ut oavsett och vi vuxna mår bra av att röra på oss också. Frisk luft är ju inte fel det heller.

Nu har vi lagt oss och hon fick alvedon innan sängen. Skillnad direkt.

Men jag fattar inte, det var precis såhär Anna hade i helgen också. Skyhög feber från ingenstans och försvann lika fort som den kom? Är det något som går nu?

Alla barn sover nu. Och här sitter jag vaken med skammen.

Det gör ju ingenting bättre, men jag fastnar på det där att jag borde ha lyssnat på Elle från början. Stackars lilla älskling!

Nästa gång kommer jag i alla fall ha öronen med mig. Nu hoppas vi att det här går över fort.

Mossa mossa grankott 🌲🐻