Ty han är den utvalda

När farbror Fregritt kom hem fick han ett hedersuppdrag som vi brukar säga. Jag tror att min gravidnäsa fortsätter fungera för rätt vad det är så kan jag få dille på att något luktar. Både gott och mindre fräscht om man säger så. Köket har varit en tuff nöt att knäcka hela dagen vilket har drivit mig till vansinne. Men efter att ha vänt upp och ner på halva bohaget utan att bli av med den något ofräscha lukten så var sammanbrottet nära. Varför ska man vara hyperkänslig mot dofter/lukter om man ändå inte kan klargöra vad de kommer ifrån?! Till slut kom jag fram till boven i dramat. Vasken. Efter lite mer luskande och googlande så kom jag fram till att det måste vara vattenlåset. Men ni förstår att där går min gräns!

Det är klart att hade jag varit ensam så hade jag tagit tag i det, men jag är inte ensam nu som tur är. De säger att man ska gifta sig rikt. Jag har varit strategisk istället. För även om jag skulle kunna ta mig an en sådan uppfattning i vånda och plågor efter att ha vankat av och an ett par timmar. Men, farbror Fregritt han har varit sopgubbe en gång i tiden (Låter som att det var på 1800-talet men det var ett par år innan vi träffades bara haha). Och kan ni tänka att han tycker det är lite roligt att pula med vattenlås och avlopp. Det är strategiskt för vardagslogistiken hörni, och det bästa valet jag gjort. 

Barnen har svårt att säga Fredrik så han heter numera Fregritt och iom att han är tre år äldre så klassas han som farbror för mig.

Ordningen återställd om inte annat och jag kan nu sluta stryka runt här hemma som en spårande blodhund.

Mossa mossa grankott 🌲🐻